Ibland får ens känslor två olika "kategorier" som särar på allt. Jag står i mitten, på vänster sida har vi de ledsna tankarna som bara tänker på en sak och är allmänt nere och deppig, på höger sida har vi den glada michelle som täcker över den ledsna sidan och ser otroligt mycket fram till gymnasiemässan imorgon. Våran grupp ska nämligen stå i montern och göra reklam för vårat gymnasium. Men som sagt, det är jobbigt att ha olika känslor, jag kan aldrig vara helt glad, men däremot kan jag vara helt ledsen. Varför blir det så? Skriver mer sen. Ciao