Ja, det är ju min och Bappis ett års dag och då ska man vara glad, men jag är så irriterad på folk som kallar sig ens vän när dom beter sig som idioter. Blir så förbannad. Det är jämt synd om dig dig dig, jag är så elak, när jag är otrevlig är det jag som är dum i huvudet, så det är jag som är dum i huvudet som visar trötthet för att du beter dig som skit. När jag säger ifrån eller är lika otrevlig tillbaka är det jag som är dum i huvudet. Du tänker inte ens över hur svinaktigt du beter dig, du tänker inte för en sekund och ber om ursäkt. Vet du vad, jag kommer sluta höra av mig helt och hållet, för det är så du håller på. Men så fort du känner att; "Idag vill jag träffa Michelle" då ska det bli så. Du tar mig för givet. Tro mig, jag kommer inte finnas där. Om det är såhär du vill ha det, fine för mig. Jag kommer inte må dåligt av det.